Återkomsten...

Jaha, då tänkte jag göra ett ryck och försöka blogga lite igen. Några av er har kanske saknat det (eftersom ni hittat tillbaka). Ungefär om förra året blev det ett längre blogguppehåll. Denna gang längre än föra. Jag har fått frågor om jag lagt ner bloggen, och svaret har väl varit att så inte är fallet. Och det är väl detta ett bevis för. Jag har tänkt på bloggen ganska många ganger de senaste månaderna. Men tid har varit en bristvara I min tillvaro känns det som, och då har bloggen fått stryka på foten, trots att jag tycker att det är skönt att skriva. Skriva av sig helt enkelt. Även om man kanske inte alltid skriver så fritt och naket om man ibland skulle önska. Mycket har hänt sedan sist. Nya bekantskaper. Ytterligare ett år i fallskärmssporten, om än en ganska misslyckat för egen del. En resa till Grönland(!). Det största som hänt är troligen att jag bytt jobb. Inte helt lätt i början, men det löste sig bättre än väntat till slut. Jag jobbar nu för ett amerikanskt företag och har min gamla arbetsgivare som kund. På visitkortet står det att jag ansvarar för norra och östra Europa. Hittills har det inneburit Skandinavien, Finland, Holland, Belgien och Tyskland. Men framför allt Norge där jag nästan tillbringat halva min tid. Jag brukar skämtsamt säga att jag snart är hedersmedborgare där. Och för att driva lite extra med mina svenska kollegor så slänger jag mig med norska ord så mycket jag kan… ☺ Det har varit mycket resande. Väldigt mycket. Eftersom jag är ganska bra på att planera så har saldot i kylskåpet varit väldigt lågt under hösten och det märks troligen i plånboken när jag gör bokslut (just nu är jag inte helt klart med min utläggsredovisning så jag har lite dålig koll för stunden). Hur är det då med det nya jobbet? Jag är ännu lite friare i mitt arbete när det gäller upplägg och arbetstider. Därmed inte sagt att jag jobbar mindre. Tvärtom hittills. Det blir också mer arbete på kvällen. En naturligföljd av att man har så stor andel av kollegorna nio timmar bakom. Är man dessutom och reser så mycket som jag så hinner man inte med allt under dagtid. Och för att inte förslappas helt framför en sunkig hotell-TV så blir det mest jobb och internet även på kvällarna på hotellrummet. Det nya jobbet innebär också en större organisation. Mycket större en någon jag jobbat i tidigare. Och med det kommer mer byråkrati och i viss mån seghet. Beslut fattas ibland på lite andra grunder än man kanske är van vid också, och de fattas lite längre bort i många fall. 9 timmar närmare bestämt. Sen är det där med kommunkationen. Jag vet att jag ibland har lätt att missförstås i min relativt raka och, ska vi säga odiplomatiska kommunkation. Något som kan skapa problem ibland. Men jag jobbar på det, utan att för den skull bli en sån där som tassar som katten runt het gröt. Det blir ineffektivt och inte så konstruktivt. Det roligaste med det nya jobbet är tvåfalt. Dels har man plötsligt fått väldigt många duktig(are) kollegor. Duktiga kollegor som man kan lära av är nog det jag uppskattar mest faktiskt. Visst är det kul att vara sedd som den som som kan mycket eller mest och få lära andra (i den mån de är mottagliga), men i det långa loppet känns det som ganska ohållbart. Jag behöver kollegor på min eller högre nivå för att trivas riktigt bra. Problemet med kollegorna just nu är nog de där 9 timmarna och ett antal tusen kilometer.

Så kom den till sist...

Det är så klart soffan jag syftar på. Och jag tror att det blev rätt tyg. Var ju ett tag sedan jag med stor vånda valde tyg i butiken... Två gamla trevliga flyttgubbar bar in delarna och monterade ihop. Tyvärr visade det sig att ryggskivan var transportskadad. Fattades bara. Som tur är syns eller gör det inget när den står mot väggen. Så jag överlever utan onödigt lidande tills de åtgärdat det hela. Nu har jag en soffa i alla fall! Yippiee! Men det tog inte lång tid förrän man saknade soffbordet... Och det får jag troligen vänta på ytterligare tre veckor...

Så kom den till sist...


Paris Hilton! (eller var det Hilton Charles de Gaulle?)

Jaha, då var man tillbaka i sin i sammanhanget underbara lägenhet... :-)

Åkte i onsdags kväll till Paris, och Charles de Gaulle, för att gå en kurs i två dagar.
Kursen hölls på Hiltons flygplatshotell, där vi även bodde. I vanlig stil stort och flådigt. Schyssta rum. Sköna sängar. Grymt god mat.
Enda nackdelen var nog den ibland lite överdrivna servicen. Som t.ex. i resturangen, där vi åt frukost, lunch och middag. Man kunden knappt lägga i från sig besticken för att andas innan någon var framme och tog bort talriken. Sån stör mig. När man formligen måste vakta sin mat. På en resturang...

För att hålla kostnaderna nere hade vi bokat sent hemflyg. Typ 1400kr per person t/r. Det innebar att flyget gick 21.25, med hemkomst till Arlanda vid midnatt. Så jag och kollegan hade lite tid att döda, och valde att stanna i lobbyn på hotellet några timmar efter avklarad kurs.
Frankrike verkar hopplöst efter när det gäller rökning i offentliga lokaler. Inga avsatta ytor för rökning. Rökning överallt. Askkoppar överallt.

När vi väl kom till terminalen med skyttelbussen blev man inte särskilt imponerad av Fransmännen. Terminal 1 är lite speciellt rent arkitektoriskt. Med en huvudbyggnad i mitten som är runt, och satelliter runt om innehållande ett antal gater. Transporten till satelliterna sker på böljande rullband som går ner under jord och upp igen. Med stora flygplan rullandes på marken ovanför.
I mitten av centrumbyggnaden har man dessutom rullband kors och tvärs i stora genomskinliga rör. Känslan är onekligen lite av science-fiction-karaktär. Science-fiction från 60- eller 70-tal.
Och 60- och 70-talskänsla ger tyvärr resten av bygget också. Väldigt omodernt och inget fräscht intryck. Trångt vid gaterna. Och (!) de har ingen toalett på andra sidan säkerhetskontrollen... Hål i huvudet? Det betyder att man måste ut och sedan passera säkerhetskontrollen (som ju numera omfattar relativt långa köer, även om vår tid säkert inte var den värsta på något sätt) när man ska in igen....

Planet var så klart försenat. Pga vädret. För mycket motvind tydligen. Som tur är innebar detta medvind för oss, och vi kunde landa i tid på Arlanda.
Så nu sitter jag här i min lägenhet, redo att äta frukost för att sedan packa upp.
Det blev en whisky (surprise!?), och några flaskor champagne. En dyrgrip och några mer normalprisade varianter.

Nya favoriter och gamla drömmar...

Det blev inget gymmande i söndags som jag tänkt. Istället blev det hela dagen hemma med skivorna.
Det som jag tänkt på och pratat om så länge... :-)
Har insett att jag måste gallra och sortera ut det som är riktigt bra. Men det tar tid när man har drygt 2500 låtar... Hann några stycken i söndags.

Bland skivorna jag köpte i Bergen har det dykt upp en del riktiga favoriter.
Acid test, 2 Black 2 Gay, Monique och Pink is the new black heter de absoluta. Obskyra låttilar kan tänkas. Men det blir ju oftast så när man inte har någon egentlig text att hänga upp det på... 2 Black 2 Gay är väl undantaget. Men där får den nyfikne själv ta reda på grunden till den titeln.

Nåt annat som dragit till sig min uppmärksamhet är en kaffepryl. I-Roaster. En liten smidig kafferostare för hushållsbehov. Upp till 200g åt gången. Men mycket jämnt resultat varje gång enligt utlåtande. Inte farligt dyr heller om du frågar mig. Julklapp till sig själv någon????
I övrigt har jag bara en julklappsplan faktiskt. Men den berättar jag om sen...

I övrigt har jag funderat lite på vad man ska hitta på till nyår. Frågan dök tidigare pga en viss löpare som undrade. Tankarna nu går åt att se om det går att hitta någon som behöver en diskojocke till sin nyårsfest. Vore lite kul. Backup-planen är väl annars att själv gå på klubb.

Men det vore ju skönt att få tummen ur nån gång...

IRoast


Inte den snyggaste köksinstallationen kanske. Men säkert funktionell


Bissy bissy...

Det är väl typ enda ursäkten för att jag inte skrivit på ett tag här i bloggen. Har tänkt flera gånger, men inte kommit till skott. Inte haft tid. Det har varit en hel del resande.
Började med att gå upp sex en söndagmorgon för att åka till Jönköping och hjälpa en kund i nöd. Det gick som tur är bra. Sen har det varit full fräs på jobbet. Och att göra-listan bara växer. Schemat är dessutom fullbokat fram till jul också. Det är aldrig bra, eftersom det alltid dyker upp något akut på vägen...

Förra helgen tog jag mig till Västerås för att vila upp mig lite. Men det blev lite jobb även då. Folk som behöver hjälp med det digitala.
Den här veckan har gått i flygets tecken. Flög till Luleå i tisdags. Hyrbil till Piteå. Höll kurs till sju på kvällen, hyrbil tillbaka. Flyg tillbaka. Hemma strax efter elva. Upp nästa morgon. Flyg till Umeå. Arbete där hela dagen. Flyg hem igen.
Varför detta? kanske man kan undra. Faktum är att det blir billigare. Och så slipper jag köra de mil det ändå är mellan Piteå och Umeå. I efterhand har jag dessutom fått höra att det var omöjligt att få rum i Umeå den kvällen. Men framför allt så slapp jag ha bagage och checka in. Och det är ingen liten nackdel i dessa tider med vätskeförbud osv.

I förrgår var det så dags för första stora konferensen med våra norska kollegor. Vi möttes halvvägs, och sammanstrålade i Karlstad. Mycket givande. Tyvärr blev det lite mycket dricka under kvällen. Och med kraftigt begränsad sömn var det inte den lilla träkepsen som satt på morgonen efter där konfererandet skulle fortsätta vid niotiden. Och när man summerar vad man hällt i sig under kvällen så krävs det ingen Einstein för att räkna ut resultatet. I bilen på vägen hem blev det bara sova med öronproppar och ögonlapp. Sen lyckades jag sova bort resten av dagen också när jag kom hem.
Men i morse vaknade jag pigg...

Det blir inte alltid som man tänkte sig...

Åkte till Norge, eller närmare bestämt Bergen i onsdags för att hålla kurs. Har aldrig varit där.
På vägen dit passade jag på att köpa en av få flaskor med Port Ellen på Arlanda. Lustigt nog var den billigare än den Port Ellen jag köpte i Paris på ett och ett halvt år sedan. Men jag tänkte att priset till trots får jag passa på. Man vet aldrig när de inte går att få tag på längre. Destilleriet är ju nedlagt sedan länge.

Bergen är en fascinerande stad, utbredd över ett till synes stort område, kuperad och splittrat av berg, dalar och fjordar. När mörkret lagt sig var det som i någon saga eller äventyrsspel där alla husen lyser strax ovan sin granne.
Jag passade på att träna på SATS i Bergen. Har ju en del SATS-anläggningar på min lista, och nu börjar det nästan bli sport att ha tränat på fler.
På torsdagen slank jag och kollegan in på Platekompaniet. Troligen Bergens största skivbutik.
Döm om min förvåning när de hade flera hyllmeter uppmärkt Electronica.
Jag började bläddra och hittade genast ett antal godbitar. Bland annat en skiva med norska electronicagruppen Xploding Plastix vars äldre skivor jag försökt få tag på i Sverige, men senare fått reda på att det inte går. Jag hittade även några skivor med min nya favorit, Steve Lawler. Summa sumarum blev det nytt rekord i skivinköp. Beloppet låter jag kvarstå höljt i dunkel, men de norska priserna gjorde kanske inte saken bättre. Jag fick i alla fall rabattkort (som visserligen bara fungerar i Bergen) som gav bonusutbetalning direkt. Eftersom det var ett tag sedan jag senast köpte skivor kändes det trots hålet i plånboken välförtjänt. En nöjd slösa helt enkelt....
Efter två jobbiga dagar med kurs, kursförberedelser och en massa telefonsupport såg jag bara fram emot att få komma hem. Lyssna på musik och dricka lite whisky.
Kursen, som avslutades med praktiskt certifieringsprov för mina elever, drog ut på tiden, och det kändes till slut lite tight tidsmässigt. Det var det inte, visade det sig. Flyget var försenat. Och mer försenat blev det. Till slut så försenat att jag missade flyget från Oslo till Arlanda. Har aldrig drabbats av detta förut, och fasade för det krångel som skulle uppstå med bagage (incheckat hela vägen) och hotellövernattning. Man vet ju aldrig hur flygbolagen tolkar sina texter. Jag har lärt mig att tolka texter till sämsta möjliga. Och då återstår inte mycket för resenären.
Men till min stora förvåning, och lättnad, var allt mycket väl ordnat. Vid ankomstservice på Gardemoen möttes jag av en norsk kvinna som tindrade med ögonen som aldrig förr (visserligen troligen pga gravt missanpassade kontaktlinser, men ändå…) och frågade vad jag hette. Allt var förberett. Jag fick en rekvisition och kunde sedan sätta mig på en direktbuss till ett hotell där all rimligt var betalt för mig. Upp sex i morse visserligen. Men så fick man ju hotellbuffé också. Buss tillbaka. Och nu sitter jag här på Gardemoen igen, och ska gå ombord om fem minuter. Längtar fortfarande efter att lyssna på den nya musiken. Men för stunden lockar inte whisky.


En gammal favorit, och en ny (fast något äldre)


Säng säng säng......

Se på mig jag är trött, jag är slut
Jag är trött, jag är trött, jag är jättetrött, ååh!
Säng, säng, säng
Sova, sova, sova
Säng, säng, säng


Så går texten till en ganska kul låt av Galenskaparna.
Den känns relevant nu.
Har varit ute på turné i veckan. De började tidigt måndag morgon. Uppstigning 04.00. Tåget lämnade stationen 05.20.
Som vanligt sov jag dåligt på natten. Varför är det alltid så!? Kass!!!

Trodde för övrigt att 05.20-tåget var första som lämnade centralen. Men det går ett X2000 till Göteborg 05.06, via Västerås. Men det tar 45 minuter längre tid än det Göteborgståg som går en timmer senare. Så tidsvinsten blir futtiga 15 minuter.

Efter en ganska lång men rolig arbetsdag hos kund i Jönköping begav jag mig till L&E. Släktingar i dryg pensionsålder som jag fått kontakt med på senare år. Avnöjt en underbar middag med allt som hör där till, och satt och pratade fram till drygt elva. Uppstigning kvart över sex.
Jobb igen hos samma kund. Ännu en middag hos L&E.
Denna gång blev det inte riktigt lika sent. Främst pga den ackumulerade sömnbristen och det faktum att uppstigningen morgonen där på var planerad till 04.50... Taxi till centralen och buss till Borås.
(Jönköping är en hopplöst isolerad stad tågmässigt. Man kan tycka att en direkt linje till Göteborg via Borås vore det naturligaste som fanns, men tittar man på kartar ser man ett svart hål spårmässigt).
Swebus Express-buss till Borås. Framme 07.30.
Skulle ställa ut på en lite "mässa" med tillhörande seminarie på ett hotell. Var inte färdig med presentationen, men hade samtidigt som ambition att inte överarbeta det hela. Så få och enkla slides som möjigt. Det blir bäst så. Bäst är jag med en tuschpenna och tuschtavla (eng. Whiteboard).
Det gick bra. Det var ett 30-tal åhörare anmälda, och jag tror att i stort sett alla dök upp. Pratade om framtiden trådlösa nät, IP-telefoni och gästnätverk.
Efter en lång dags arbete var det holabaloo på en resturang med alla som var på dagens tillställning. Som tur är blev det inte så sent. Delvis pga två "trubadurer" (en yrkeskår (om man nu ska kalla det så) som jag fortfarande avskyrr. Står inte ut.)
Väckningen i morse var åter igen vid 5-tiden. Denna gång var det den enda X2000-avgången från Borås till Stockholm som kallade. Hotellet hade ordnat några mackor, eftersom jag missade frukostbuffén.

Väl på tåget upptäckte jag att tågsetet är av något annorlunda snitt. Inredningen är inte alls i linje med övriga renoverade tåg. Jag har inte frågat varför, men får en känsla av att det kanske är ett experimentset. 1-klasskupén har inte de vanliga 1+2-sätena, utan 2+2, precis som i 2-klass Storlarna är lite styvare, men ganska välformade och sköna att sitta i. Längre bort har de riktiga arbetsplatser med skrivbord.
Tågnörd som man nästan är blir man lite nyfiken.

Nu ska det i alla fall bli skönt att komma hem. Hem till sängen...
Men först väntar en halv arbetsdag på kontoret.


Får jag sova lite, får jag sova lite, får jag sova
Så blir jag pigg, blir jag piggepigg, blir jag piggepigg
Piggelin, pigge piggelin, piggelin, nä

Steg tillbaka?

Då har den första budgeten från den nya, decimerade, regeringen lagts fram. Jag är väl ungefär som folk i allmänhet. Nöjda med vissa delar och missnöjd med andra...

Men var det någon som noterade samma som jag? Har Sverige och svensk politik tagit ett steg tillbaka?

wibble


90-talet, Wibble



Ringholm


2004, Ringholm



Nuder


2005, Nuder



borg


2006, idag, Borg



Eller är det bara för att inte sticka i ögonen på HemPC-branschen? (Största statligt subventionerade lekstugan?)

Borde han inte bara ha mailat skiten till Westberg? (eller vem det nu är som får bära bördan vidare när han konkat klart) Finns ju färdigt för att bifoga: PDF
Men det är klart, då finns ju stor risk att den fastnar i nåt spamfilter...

Mys på ett grangolv... Och lite skäggtechno

Nu är det helg igen. Skönt. Den här helgen blir en ganska slapp helg.
Det började med en traditionsenlig fredagsöl med T & C.
Idag kom favoritmamman och favorithunden. Den senare är jag nu hundvakt åt. (Eller är jag hundvakt åt min mor kanske?) Men först åkte vi och köpte gardiner (sista pusselbiten förutom den efterlängtade soffan).
Och så köpte jag mitt livs första dubbelsängsunderlakan. Till soffan. Nåt ska ju gästerna sova på...
Efter att ha skjutsat mor min till T-banan kom T & C för lite hundpromenerande runt den lokala Lillsjön. Ett mysigt grönområde som faktiskt lyfter boendet avsevärt tycker jag.
Efter lunch blev det lite bloggande (förra inlägget). Det var ju ett tag sedan sist.
Sen blev det lite mys med Masken på mitt nya fina nyslipade och lackade grangolv. Max är bra mysig. Och han gillar att mysa. Det märks.
Han luktar fortfarande blöt hund. Och han är fortfarande fuktig. Han var nämligen lite olydig på promenaden och passade med några raska språng på att bada när vi lekte med bollen. Typiskt honom. Jag är inte ett dugg förvånad. Och troligen gjorde han ju rätt. Bad och bollar är ganska högprioriterat i hans liv liksom...

Ikväll blir det svensk minimalistisk "skäggtechno" på Grodan. Jag vet själv inte vad som avses med skägget. Men jag vet att skäggkillen lirar bra. Sverige har bra techno-talanger. Men det är det ingen som bryr sig om. Iaf inte tidningarna. De förstår sig inte på fenomenet.
Om du är nyfiken på elektronisk dansmusik ska du besöka Ishkur's Guide to Electronic Music. En väldigt bra och underhållande sida.
Där kan man se hur olika stilar och genrer förhåller sig till varandra, och hur de utveckats. Det finns även massor med musikexempel. Samt kommentarer från sajtens skapare. Alla är väl inte helt seriösa.
Men notera att det under Techno finns något som Swedish Techno, och att denna stil enligt skaparen är vad folk borde tänka på när de hör ordet techno.

Hedrande omdömme får man säga.

Resenärens vardag

Har med kort varsel fått veta att jag måste åka till London på måndag. En tvådagars visit som det är planerat. Företaget jag ska till ligger söder om London. Väldigt nära London/Gatwick Airport.
Kan man flyga dit från Sverige? Nejdå... Alla andra London-flygplatser, utom den...

De som läser denna blogg och hör till kategorin "gamla" i mina ögon kanske minns hur man gick till väga förr i tiden när man skulle boka biljetter för att ut och resa i världen. Man gick till resebyrån. Där satt de med unika datasystem och kunde lägga pussel med flygförbindelserna. Antalet flygbolag var säkert färre, så pusslet var säkert enklare. (Vad man gjorde innan datorerna vet jag faktiskt inte. Men det restes väl inte lika mycket heller...)
Idag är vi vår egen resebyrå. Något jag trivs med. Mycket.
Biljettbokning är det i särklass vanligaste ehandel jag idkar. Vare sig det är inrikes eller utrikes.
Möjligheten att själv jämföra och lägga pusslet utan att känna sig lurad är största fördelen. Elektroniska biljetter och kvitton är också en stor fördel.
De största bolagens hemsidor kan jag nästan utantill, och det går ganska snabbt för mig att sammanställa alla alternativ (tidsmässigt, prismässigt och färdsättsmässigt) för att nå fram till mitt mål i tid och på en acceptabel bekvämlighetsnivå.
Tills det kommer till Gatwick....
Jag vet visserligen hur man söker, men problemet är att man aldrig får träff. (Även om vissa sajter helt obehindrat styr en till Heathrow istället...)
Envis som man är börjar man söka internationellt. Jag har även varit inne på diverse flygplatssajter (t.ex. Gatwicks egen) där man kan se vilka som flyger till flygplatsen, och från vilka orter.
Gatwick har nästan 200 orter.... Men ingen i Sverige.
Det närmaste jag kom var att flyga via Köpenhamn. Men flyget därifrån gick 07.20. Och till det hinner man inte från Stockholm? Varför flyger man inte sådana där toktidiga flyg mellan de skandinaviska huvudstäderna?
Det andra var att flyga från Bromma flygplats, min hemmaflygplats (i dubbel bemärkelse), via Bryssel.
Men det Belgiska flygbolaget ser inte "Gatwick-via-Bryssel"-resenärer som sin primära födokälla, så flighterna ger inga möjligheter till flightbyte utan att hela dagen gått... Lite synd. Det hade varit flott annars.
Nu blir det flyg till Heathrow istället. Och risken är stor att det får bli en timme i taxi...
Krångligt resande är inge kul....

Invasion

Efter en god natts sömn vaknade jag på det pitoreska hotellet.
Frukosten intogs nere i källaren i vad som närmast kan liknas vid en gillestuga med biljardbord. Och heltäckningsmatta så klart.

Kalmar var insvept i dimma, men promenaden till jobbet var ändå angenäm.
Sen var det bara att kursa till klockan blev fyra, då jag åkte till flygplatsen. Spännt nyfiken på hur många som skulle flyga den här gången.

Taxichauffören var samma som jag åkte med i andra riktningen. Vi pratade lite om kinesernas invasion av Kalmar. För er somm inte vet det: Något kinesiskt konsortium har bestämt sig för att bygga en enorm anläggning i stil med en mässhall (eller ett par) där kinesiska företag ska kunna visa sina produkter för europeiska kunder, så att dessa slipper flyga så långt. Valet stod mellan Kalmar och Amsterdam enligt uppgift. (Fråga mig inte varför...) Valet föll på Kalmar, av ekonomiska skäl (vad annars?). Man köpte mark av kommunen för storleksordningen 20 miljoner kronor. En piss i nilen i sammanhanget. Projektet som helhet satsar de en miljard på. Bland annat blir det ett gigantiskt hotell. (Det kan Kalmar behöva, minst sagt).

Rätt vad det var dök det upp en hel hord med kineser vid ett övergångsställ. Alla på cykel. Titta! utbrast taxichauffören.

Jag kunde inte låta bli att tänka på vad Anders skrev i sin blogg (mycket läsvärd för övrigt) när han var på väg till Kina som resledare (efter att nyligen varit där på inskolning). Det kan ni läsa här.

Jag informerade taxichauffören om att de snart kommer att få byta namn på staden. Till vad?

Kalmal!

Planet visade sig bara betydligt bättre fyllt denna gång. Om än bara halvfullt. Hälften av dessa var dock ryssar. Vad gjorde de där?
Kalmar, det är där det händer, tydligen.

Gemyt vid Ölandsbrons västra fäste

Befinner mig i skrivande stund i Kalmar. En lite märklig resa.

Började med att flyga ner med Kalmarplanet. Ett nytt bolag som flyger mellan Bromma och Kalmar.
De hade den tveksamma idén att ha premiärflygningen igår.
Måhända är det olycksbådande.
Det slutade med att vi var två passagerare, två flygvärdinnor och två piloter.
Kändes lite smått komiskt när värdinnan höll säkerhetsgenomgången.

Efter genomförd arbetsdag med utbildning tog jag en kort, men skön promenad till det pitoreska hotellet.
I en större villa. Ett litet hotell. Obemmannat större delen av dagen (rumsnyckeln låg på sängen i det olåsta rummet). Dusch och toalett i korridoren.
Rummet inrett med en blandning av allt från 50- till 70-tal. Inklusive heltäckningsmatta. Inrett lite som en lägenhet, med soffa, fåtölj, dubbelsäng osv...

Sen begav jag mig ner på stan. Även det en skön promenad. Vädret var ju underbart. (Det var ju 25 grader nånstans i nordöstra götaland idag...)
Kalmar är inte en stad jag varit i förut. Jag har glidit igenom i bil som hastigast för två veckor sedan.
Jag slogs idag av att det är en väldigt vacker stad. Med havet utanför, och vatten en bit in i stade i vikar.
Byggnader och arkitektur minner om det historiska arvet som viktig svensk stad. Mur, kyrkor, gator, slott osv...

Gemytligt är ordet.

Det blev en god bit kött på Stekhuset nere i hamnen följt av en promenad i den ljumma sensommarkvällen tillbaka till hotellet.

Blodad tand

Steg upp ovanligt tidigt för att vara lördag kombinerat med födelsedag.
Orsaken var ett inplanerat fallskärmhopp.

J&J hämtade, något försenat... :)

Eftersom jag stod först på listan över tandempassagerare kom vi iväg med andra planet som lyfte. Och tur var det, för senare blev det regn och jäkelskap.

De flesta som ska hoppa tandemhopp är nog ganska nervösa innan. Det var inte jag. Mest på grund av att jag hoppat bungy-jump och allt sedan dess längtat till den dag jag gör nästa hopp...
Fallskärmshopp och bungyjump är två på sätt och vis ganska olika upplevelser.

Så det riktiga skräckadrenalinet uteblev. Men känslan var inte sämre för det. Ser fram emot den dag jag gör mitt första hopp själv. Jag hade trots allt närmare 120 kilo på ryggen den här gången...
Den kyliga luften blir påtaglig, och ljudet av fartvinden är påtaglig.

När sedan skärmen fälls ut, efter ett fall på ungefär 2500m infinner sig snabbt en skön tystnad med lite vindsus.

Hur lång tid hoppet, eller de olika delmomenten tog vet jag i ärlighetens namn i skrivande stund.
Men det känns som att det gick fort. Mer vill jag ha i alla fall.
Och det ska jag se till att få.

Såhär konstig ser man ut när man är glad och samtidigt koncentrerar sig på att ha stängd mun. (Fick instruktioner om att andas med näsan, vilket jag förstår i efterhand inte nödvändigtvis betyder att man måste ha stängd mun... )

Blodad tand


Foto: Dr C



Maestro!

Tillbaka till renoveringen.
Nu återstår inte mycket. Idag har jag haft hantverkare här för att slipa och lacka golvet.
Jag ringde en kille som jag hittade via Eniro. Han i sin tur anlitade en annan kille som skulle komma.
Det gjorde han mycket riktigt. Men inte ensam. Han hade killen som skulle göra själva jobbet med sig.

Detta var en latinamerikan som tydligen inte kunde ett ord svenska eller engelska. Gissa om det blev problem. Jag kan inte ett ord spanska...
Det slutade med att han för att få min uppmärksamhet ropade "Maestro!".
Det kändes minst sagt komiskt, och lite olustigt. Skrämmande på något sätt att han inte ens kunde några ord på engelska. När han skulle ta en paus och gå och köpa Coca-cola var nog det enda ord som kom ur honom just ordet Coca-cola. Resten var teckenspråk.

Resultatet blev bra. Fascinerade att se hur snabbt proffsen åstadkommer det som tar en annan flera dagar. 4 timmar tog de på sig. Sedan var det lackat och klart (inte torrt i och för sig).
Enda felet var några märken i tapeten. Vissa gick att tvätta bort. Andra inte.

Nu är det verkligen som ett nytt rum. Återstår att skruva upp lister i tak och längs golv, samt möblera.
Jag har även varit och tittat på ny soffa, och blev lite småchockad över att leveranstiden i snitt är sex veckor...
Fick ett tips att köra japansk stil de första veckorna. Får se hur det blir.

Tändstickor

Den gångna arbetsveckan har jag varit på en pappersmassafabrik. En ganska häftig anläggning får man säga. Gigantiska virkesupplag, som sedan stoppas ner på ett band där de matas in i en tvättmaskin och sedan hackas till flis av olika kaliber.

24 timmars drift. De har inleverans av en timmerlastbil varje minut, dygnet runt.
Dessa lastas av utav gigantiska truckar med en stor gripklo längst fram. 70 ton väger fanskapet. Med gripklon tar de en hel trave på en timmerbil i ett grepp. En typisk timmerlastbil töms alltså i tre grepp. Fem sådana truckar jobbar i den änden av processen så att säga.
De hanterar stockarna som vore de tändstickor.
Ganska coolt faktiskt! Ville bara berätta det...
Det är fascinerande att se vad som händer utanför den digitala världen jag normalt vistas i.

Har jag väntat eller har jag väntat...

Det här är nog en av de mest emotsedda semestrarna hittills i mitt liv. Drygt fyra timmar gammal. Jag mjukstartar med lite tvättstuga och semesterklippning. Sen bär det av till fjälls, via Västerås där jag ska hämta upp mitt resesällskap. 35kg svart blötnos.... :-) (Han till höger här på bloggen...)

Idag blev en mindre dröm verklighet. Sportkompaniet hade fått in min nya ögonsten. Kärlek vid första ögonkastet. Lite iPod-känsla faktiskt. Hur har jag klarat mig utan innan?

Sen blev det två sköna öl och lite mat tillsammans med J. på numera välkända (för bloggens läsare) Boule & Berså. Skönt som vanligt.

Måtte vädergudarna vara med oss framöver.

Man är inte ensam

Noterade på nerresan att SJ i sitt ombordmagasin Kupé uppmärksammar Boule & Berså:
?Det kan inte bli mycket mer avkopplat än på Boule och Berså. Precis efter Danvikstullsbron vid Hammarbykanalen ligger detta opretentiösa utomhushak.
Köp en bärs, hyr ett par bouleklot, eller ta det bara lugnt i en hängmatta. Från hammockarna längs med kanalern har man en perfekt vy. I förgrunden båtar på väg ut eller in i Mälaren, i bakgrunden tornar hela stan upp sig.
För barnen finns det sandlådor att gräva i och stora gräsmattor att spela fotboll på. På Boule och Berså sprider sig en ljuvlig doft av grillat till tonerna av reggae och ska, och för ett ögonblick känns det nästan som om man hamnat på Jamaica. Menyn är enkel: grillat rakt av. Räkor, fläskkarré, revbenssjäll.?


Tydligen spelade de lite annan musik när SJ var där. Men intrycket verkar vara identiskt...

På spåret igen. Sista gången på ett tag?

Då är man än en gång ute och åker tåg.
Denna gång blev det en kombinerad jobb- och nöjesresa.
Först ner till Malmö på onsdagskvällen med jobb där påföljande dag, följt av resa till Göteborg på kvällen. Väl där bodde jag hos min morbror. Skönt med lite omväxling mot hotellrum, som måste sägas är väldigt tråkiga generellt sett. Som sämst är det när de saknar luftkonditionering och svenska sommartermometrar pekar på närmare trettio grader?
På fredagen visade det sig att jag skulle stå och hålla utbildning i en källarlokal med stillastående luft från gårdagen, som höll sisådär en 28 grader?. Det var svettigt.

Sen växlade jag över till nöjesdelen av resan, och begav mig till Halmstad. Där vankades det nämligen svensexa på lördagmorgonen.
Det blev klippklättring vid kusten. Repellering från 20 meters höjd, och klättring uppåt ungefär hälften. Sen blev det hamburgare med en professionell kock som vi hade med oss.
Sen blev det laserdome följt av tre timmar på en relaxavdelning på ett av stadens hotell.
Allt med ?offret? ifört en ofrivillig, och urbota fånig fotbollsmundering, med en fotbollshatt i skummgummi som fick honom att likna en röksvamp? Otroligt roligt. Vi konstaterade att fler blickar, skratt och kommentarer (både framför och bakom ryggen) hade han inte fått ens om han gått naken genom stan.
Sen blev det trerätters middag (med samme kock) följt av en blindwhiskyprovning för offret. Vi avslutade på en av Halmstads många uteserveringar. Vi hade vädret med oss.

Imorse bar det av från offret och kusinen till Göteborg isällskap med andre kursinens man, för att träffa resten av släkten. Det blev lunch på Laxfabriken följt av eftermiddagskaffe hemma hos min morbror.
Nu sitter jag återigen på X2000. Chattar, surfar och bloggar.
Undrar vem som vinner matchen ikväll. Kommer jag att kunna dra ner den första tapetbiten ikväll månne? Nu måste jag faktiskt komma igång på riktigt, om det ska bli någon semester över?

Vattenhål

Efter att ha avslutat dagens arbete föreslog kunden att vi skulle åka och äta något. Vi hamnade på en riktig dold idyll vid Hammarby. Öster ut från Slussen mot Nacka. Men så snart man lämnat Söder tar man vänster. Genom en mindre byggarbetsplats, och sedan till vänster. Där helt plötsligt uppenbara sig en liten oas. Längs kajen (som kantar passagen mellan fastlandet och söder. (Det åkte förbi både stora lyxjakter och transportpråmar med grus under tiden vi var där) finn otalet bouleabanor. På gården finns många bord, utspridda på ett avslappnat sätt. Det finns en lekplats. Och så finns baren/köket.
Dessa är byggda i uthus till något annat större hus, och köket verkar vara byggt i en mer eller mindre permanentad godscontainer som någon svetsat upp en lucka i.
Motbjudande? Nej, charmigt!

Ölsortimentet var bra. Mycket tjeckisk pilsner av olika slag. Maten var även den mycket bra, till habila priser.
Ur högtalarna strömmar skön musik av olika slag. Allt från sydamerikanska rythmer, till downbeats och leftfield/chill. Stämningen är sådär mysigt harmonisk. En salig blandning av människor.

Behöver jag säga mer?

Visst ja, stället heter Boule & Berså. Åk dit en varm och solig sommardag. After work anyone?

Startskottet

Då har startsskottet gått.
Nej, jag menar inte till Gotland Runt. Startskottet till min vardagsrumsrenovering.

Pappa kom på besök i fredags förmiddag. Efter lite lokalsinnesgymnastik åkte vi till Välingby för att äta vedugnspizza och gå på Swedols (en slags proffs-Biltema på steroider, ganska kul faktiskt).

Sen blev det mest fotboll på kvällen, samt lite sällskapsspel och middag så klart. Svärdfisk.

Igår åkte vi till Naturhistoriska riksmuseet och Cosmonova, för att pappa skulle få uppleva IMAX. Det var en film om korallreven. Filmen var väl sådär... Men bild och ljud var som vanligt imponerande.

Sen åkte vi till Stureplan, varifrån vi promenerade längsmed Strandvägen bort till Gärdet där Tekniska museet ligger. På vägen stannade vi för lunch, och tittade på några vidunderliga lyxjakter. Otroligt vad det finns...

På tekniska musset var det en utställning om kaffe, respektive en utställning och racebilar som lockade. Båda var nog under förväntan. Eller iaf under förhoppning. Det var en del andra roliga saker dock. Bland annat en utställning om telefoner. Där uppstod en del nostalgi får jag erkänna.

Sen bar det av hem igen, till de återstående kvartsfinalerna på TV, middag och lite konka-soffa-å-fåtölj-ner-för-trappen. Nu har nämligen pappa övertagit min hörnsoffa och fåtölj. Tillförmån för avsevärda kvadratmeter tomrum som kommer att förenkla renoveringsarbetet avsevärt.

Återstår att se hur långt jag kommer under dagen. Förhoppningen är att dra ner den första tapetvåden i alla fall...

Tidigare inlägg
RSS 2.0