Slutet gott och framtiden får visa sig...

Nu var det åter igen länge sedan jag skrev nåt. Men jag har tänkt skriva nästan varje dag. Men vid slutet av dagen har det på nåt sätt prioriterats bort.

Jag har bland annat gått och funderat på det här Zidane gjorde för vad som nu känns fjärran.
Idag fick det ju åter igen sin aktualitet i och med att han fått sitt straff. Böter som ligger i paritet med vad han tjänar en förmiddag, och enligt vissa uppgifter straffarbete på nåt dagis (eller nåt sånt...).

Jag tycker Zidane gjorde rätt. Varför det? Jo, för att man måste reagera när folk håller på med osportsliga metoder, om och om igen. Dessutom i tysthet. Ingen har väl tidigare kommenterat alla glåpord som slängs på planen? Och ingen av oss åskådare, vare sig vi är på läktaren eller hemma i TV-soffan,

Dessutom gjorde han det med lite stil. Och detta säger jag eftersom han lyckades göra en tydlig markering, utan att använda ett våld som ger bestående fysiska men, och utan blodsurgjutelse. En skallning på näsan t.ex. hade inte varit snyggt. Att sedan italienaren är snabb med att fall är bara normalt i sammanhanget.

Som P. påpekade också när vi pratade om det här: Man har inte hört så mycket kritik från andra spelare i ärendet. Det är väl någon som svarat diplomatiskt vid intervjuer och konkreta frågor. Men i övrigt är det ju så att resten av fotbollsvärlden vet vilket svin Matterazzi är. Det råder väl inget tvivel om att han provocerade gång på gång.

Det ska också noteras att han gjorde utom spel. Dvs att han gjorde det inte för att vinna fördel i matchen. Han gjorde det inte för att sätta Materazzi ur spel. Man reser sig efter en sån sak när man är elitidrottare, tro mig.

Tidpunkten var troligtvis också förhållandevis väl valt. Om det är någon gång man ska göra en sån här grej så är det ju i sin sista match. Hade det varit i mitten av karriären kan vi ju fundera på vad han skulle utsättas för på planen i form av psykningar och provokationer i försök att få honom att göra om det. Ohållbart.
Att sedan sista matchen sammanfaller med en VM-final är ävl kanske lite synd. Främst för fransmannen. För visst finns det en chans att Frankrike hade avgjort med de sista tio minutrarna. Men jag skulle nog tippa att det hade gått till straffar ändå. Och där tror jag att Italien hade vunnit ändå. De var hungrigare. Och oavsett Zidanes deltagande eller inte så hade nog Trezeguet fått lägga en straff. Så det är ju omöjligt att hävda att Zidanes frånvaro var avgörande. Och om motståndaren italien sätter alla sina straffar (Bartez är ju inte någon överbra målvakt) så är det ju inte mycket att göra åt. Eller?

Vad var det då som var bra med detta tilltag, mer än att Materazzi fick veta att han levde, och att någon tog illa vid sig över vad han sagt?
Jo, att detta otyg med förolämpningar och annat verbalt våld inom idrotten äntligen kommit till ytan för offentlig diskussion. Nu är ju redan diskussionen igång om microfoner och buggning av spelarna. Problemet med bevisbördan är ju naturligtvis uppenbart i sammahanget. Men något måste göras. ?Myggor? på spelarna kanske inte är lösningen idag. Men med teknikens under kan det säkert vara det om en 10 år eller så.

Till sist måste jag såga en riktig nolla. Sladjan Osmanagic, Peter Jidhes sidekick. Genom hela turneringen har han varit något positivt i rutan. Men så, när han efter avslutat arbete ska kommentera Zidanes vs. Materazzi, häver han ur sig i ett intervjuklipp att han inte tycker att värderingarna som gäller i övriga samhället ska råda på planen. Han menar uttryckligen att psykningar och verbala påhopp hör sporten till och ska vara fullt tillåtet.

Hjärndött var ordet.

Sagan slutar dock glatt. Idag fick vi veta dommarna i ärendet, och vi kan alla gemensamt med Zidane och Materazzi skratta åt FIFA:s närhet till verkligheten. Till och med Zidane somnar nog med ett leende på läpparna ikväll.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0