Gud och Jesus Live!
Igår var det dags för en annan jultradition.
Adam Beyer och Joel Mull hade en tillställning. Techno som sig bör.
Förra året var det på Grodan. I år var det på Esque. Det är gamla Teatron. Har inte varit där sedan det hette Teatron, och då var jag bara där en gång.
Lokalen var sig lik. Några mindre ändringar kändes det som. De har en ganska fet ljudanläggning, från Funktion-One. Tyvärr har basen en förmåga att skallra på övervåningen... Ölutbudet är också som så ofta kraftigt undermåligt. En enda flasköl. Och en fatöl.
Adam och Joel skulle spela en best-of-2007 med låtar släppta under det gångna året. Tyvärr blev låtvalen ganska ojämna kändes det som, vilket inte var så bra för dansandet. Det blandades modern techno med numera kanske lite mindre modern (men inte dessto sämre om nu frågar mig och stora delar av publiken) minimal-techno.
Men med tiden blev stället proppat med folk, och dansgolvet fullt med juldagsfirare av varierande stil, ålder och nykterhet.
Adam och Joels teknik var det dock inget fel på. Det är kul att se dem jobba bakom mixerbordet och skivspelarna. Adam, som för övrigt inte kan stå raklång i DJ-båset på Esque...
Nu ser jag fram emot att gå och höra två andra favoriter på samma ställe på fredag: John Dahlbäck och Ida Engberg!
Adam Beyer och Joel Mull hade en tillställning. Techno som sig bör.
Förra året var det på Grodan. I år var det på Esque. Det är gamla Teatron. Har inte varit där sedan det hette Teatron, och då var jag bara där en gång.
Lokalen var sig lik. Några mindre ändringar kändes det som. De har en ganska fet ljudanläggning, från Funktion-One. Tyvärr har basen en förmåga att skallra på övervåningen... Ölutbudet är också som så ofta kraftigt undermåligt. En enda flasköl. Och en fatöl.
Adam och Joel skulle spela en best-of-2007 med låtar släppta under det gångna året. Tyvärr blev låtvalen ganska ojämna kändes det som, vilket inte var så bra för dansandet. Det blandades modern techno med numera kanske lite mindre modern (men inte dessto sämre om nu frågar mig och stora delar av publiken) minimal-techno.
Men med tiden blev stället proppat med folk, och dansgolvet fullt med juldagsfirare av varierande stil, ålder och nykterhet.
Adam och Joels teknik var det dock inget fel på. Det är kul att se dem jobba bakom mixerbordet och skivspelarna. Adam, som för övrigt inte kan stå raklång i DJ-båset på Esque...
Nu ser jag fram emot att gå och höra två andra favoriter på samma ställe på fredag: John Dahlbäck och Ida Engberg!
Vila upp eller varva ner?
Så var den äntligen här. Ledigheten. Fem sköna dagar utan påtaglig stress.
Det har varit mycket nu på sistone. Efter att årsfestbestyren lagt sig har det i stort sett bara varit en massa jobb. Med avbrott för tidigare redovisade julölsprovning. Ganska mycket jobb dessutom. Utbildningar Sveriges alla hörn, flytt på jobbet (vilket i sig är ganska skönd dock, tack vare ombytet och den kortare resvägen till kontoret).
Flytt i fredags och flyttmeck i helgen. Flyttkaos på måndagen och så kurs tisdag och onsdag. Inte många timmars sömn då. Åkte från jobbet vid 21.30 på måndagen, och till jobbet 05.30 morgonen där på. Ut på kvällen med två av deltagarna som jag känner väl efter flertalet års samarbete samt en fd kollega. Den bästa jag haft, hittills. Om det är något jag saknar på jobbet just nu så är det en duktig teknisk kollega. Vill ha någon att bolla idéer med. Någon att lära sig från.
Upp onsdag igen för andra kursdagen. Avfärd vid 06.20. Efter kursens slut åkte jag till stationen för att åka tåg till Karlstad. Framme 22.15. In på hotell. Sova lite. Gå upp 05.45. Hämtad 06.30. Avresa till nordligaste Värmland. Så långt norr och väster ut att Telenor välkomnade mig till Norge... Tillbaka till Karlstad på kvällen. Framme 22.15. In på samma hotell igen. Samma rum till och med. (Det var inte planerat). Upp 05.50. Tåg 06.38 till Stockholm. En sväng till kontoret. In till stan och en kund. Ut till kontoret. Mecka det sista innan jag åkte hem vid 17. Man var hyffsat mosig när man kom hem. Ställde mig och mixade lite. Blev inget som duger att spara. Men det var kul. Och skönt. Musiken har blivit mer och mer en trygg avslappningspunkt i mitt liv. Är jag utan musik en längre tid blir jag alltid lika uppspelt när jag upptäcker hur kul och skönt det är med bra musik. Sen upptäckte jag att det var en programrepris på TV som jag faktiskt ville se, mitt i all smörja som sänds. Magnus Bettnérs ståuppshow "Ingenting är heligt". Han är skön. Han har en skön inställning och attityd. Lite neggo kan tyckas, men han uttrycker den rakt och ärligt och då blir det roligt. Se den om du inte gjort det. Den finns på Kanal 5s hemsida.
Det blev första gången på en halv evighet som jag mer eller mindre somnade framför TV:n, eller i alla fall slumrade till programmet. Inte så konstigt kanske med tanke på hur trött jag var. Dessutom hade jag ju tagit fram både kudde och täcke till soffan, så.... Programmet började för övrigt 23.50 och slutade en timme senare.
Gjorde en recap på "luckorna" på websidan idag.
Idag ska jag bara ta det lugnt och så sakteliga bege mig till Västerås och min mor. Ingen stress. Imorgon ska jag idka lite datorhjälp till behövande vänner och bekannta. Det vankas middag också. Sen är det julafton. Kanske ska jag hälsa på Max också. Saknar honom. Vad är julen värd utan honom? Undrar hur han kommer att reagera. Man skulle vilja läsa hans tankar då.
Jag har fått några julkort i år. Samma människor som vanligt som skickar. Jag är och förblir usel på att skicka något tillbaka.
Jag har fått några få julklappar på jobbet. Ett multiverktyg (ja, jag har hädat och öppnat presenten, men det var faktiskt en kollega som var först) av jobbet (lustigt, eftersom jag fick det av övriga festkommittén också...). Och världens skummaste ostknivset av en kund.
Jag har också tackat nej till julklappar. När folk undrat vad jag önskar mig vill säga. Jag önskar mig liksom inget som folk kan köpa... Bara ett batteri till min dator typ.
Jag har heller inte köpt någon julklapp. Första året utan en enda. Så om någon av er som läser detta hade hoppats på något så får jag tyvärr göra er besvikna.
Istället har jag gjort som jag gjorde förra året. Då skänkte jag pengar till välgörande ändamål. Läkarmissionen närmare bestämt.
I år fyller de 50 år. I år fick de 100kr. För varje år. Känns som att det är bättre spenderade pengar än att köpa något till folk som de antingen inte använder, eller glömmer bort. Någon av välgörenhetsorganisationerna hade det i sin reklam: "Kommer du ihåg vad du fick i julklapp förra året?" Mitt svar var "Nja, tveksamt, jag kan kanske gissa på nåt handduksset eller lakan och någon DVD, men inte med säkerhet.", och det säger väl en del om hur poänglöst det är i längden.
Däremot tänkte ja unna mig själv en sak. På julafton ska jag köpa en massa musik på nätet. Jag ska beatporta till jag somnar. No limits. Det kommer i alla fall till användning.
På juldagen blir det tillbaka till Stockholm för min andra jultradition. Den första är julölen, så klart. På juldagen spelar Gud och Jesus på Esque. Adam och Joel alltså. Beyer och Mull. Ska bli fett med najs. Techno när den är som bäst. Har inte varit på klubb sedan Cox om jag minns rätt... En evighet.
Det har varit mycket nu på sistone. Efter att årsfestbestyren lagt sig har det i stort sett bara varit en massa jobb. Med avbrott för tidigare redovisade julölsprovning. Ganska mycket jobb dessutom. Utbildningar Sveriges alla hörn, flytt på jobbet (vilket i sig är ganska skönd dock, tack vare ombytet och den kortare resvägen till kontoret).
Flytt i fredags och flyttmeck i helgen. Flyttkaos på måndagen och så kurs tisdag och onsdag. Inte många timmars sömn då. Åkte från jobbet vid 21.30 på måndagen, och till jobbet 05.30 morgonen där på. Ut på kvällen med två av deltagarna som jag känner väl efter flertalet års samarbete samt en fd kollega. Den bästa jag haft, hittills. Om det är något jag saknar på jobbet just nu så är det en duktig teknisk kollega. Vill ha någon att bolla idéer med. Någon att lära sig från.
Upp onsdag igen för andra kursdagen. Avfärd vid 06.20. Efter kursens slut åkte jag till stationen för att åka tåg till Karlstad. Framme 22.15. In på hotell. Sova lite. Gå upp 05.45. Hämtad 06.30. Avresa till nordligaste Värmland. Så långt norr och väster ut att Telenor välkomnade mig till Norge... Tillbaka till Karlstad på kvällen. Framme 22.15. In på samma hotell igen. Samma rum till och med. (Det var inte planerat). Upp 05.50. Tåg 06.38 till Stockholm. En sväng till kontoret. In till stan och en kund. Ut till kontoret. Mecka det sista innan jag åkte hem vid 17. Man var hyffsat mosig när man kom hem. Ställde mig och mixade lite. Blev inget som duger att spara. Men det var kul. Och skönt. Musiken har blivit mer och mer en trygg avslappningspunkt i mitt liv. Är jag utan musik en längre tid blir jag alltid lika uppspelt när jag upptäcker hur kul och skönt det är med bra musik. Sen upptäckte jag att det var en programrepris på TV som jag faktiskt ville se, mitt i all smörja som sänds. Magnus Bettnérs ståuppshow "Ingenting är heligt". Han är skön. Han har en skön inställning och attityd. Lite neggo kan tyckas, men han uttrycker den rakt och ärligt och då blir det roligt. Se den om du inte gjort det. Den finns på Kanal 5s hemsida.
Det blev första gången på en halv evighet som jag mer eller mindre somnade framför TV:n, eller i alla fall slumrade till programmet. Inte så konstigt kanske med tanke på hur trött jag var. Dessutom hade jag ju tagit fram både kudde och täcke till soffan, så.... Programmet började för övrigt 23.50 och slutade en timme senare.
Gjorde en recap på "luckorna" på websidan idag.
Idag ska jag bara ta det lugnt och så sakteliga bege mig till Västerås och min mor. Ingen stress. Imorgon ska jag idka lite datorhjälp till behövande vänner och bekannta. Det vankas middag också. Sen är det julafton. Kanske ska jag hälsa på Max också. Saknar honom. Vad är julen värd utan honom? Undrar hur han kommer att reagera. Man skulle vilja läsa hans tankar då.
Jag har fått några julkort i år. Samma människor som vanligt som skickar. Jag är och förblir usel på att skicka något tillbaka.
Jag har fått några få julklappar på jobbet. Ett multiverktyg (ja, jag har hädat och öppnat presenten, men det var faktiskt en kollega som var först) av jobbet (lustigt, eftersom jag fick det av övriga festkommittén också...). Och världens skummaste ostknivset av en kund.
Jag har också tackat nej till julklappar. När folk undrat vad jag önskar mig vill säga. Jag önskar mig liksom inget som folk kan köpa... Bara ett batteri till min dator typ.
Jag har heller inte köpt någon julklapp. Första året utan en enda. Så om någon av er som läser detta hade hoppats på något så får jag tyvärr göra er besvikna.
Istället har jag gjort som jag gjorde förra året. Då skänkte jag pengar till välgörande ändamål. Läkarmissionen närmare bestämt.
I år fyller de 50 år. I år fick de 100kr. För varje år. Känns som att det är bättre spenderade pengar än att köpa något till folk som de antingen inte använder, eller glömmer bort. Någon av välgörenhetsorganisationerna hade det i sin reklam: "Kommer du ihåg vad du fick i julklapp förra året?" Mitt svar var "Nja, tveksamt, jag kan kanske gissa på nåt handduksset eller lakan och någon DVD, men inte med säkerhet.", och det säger väl en del om hur poänglöst det är i längden.
Däremot tänkte ja unna mig själv en sak. På julafton ska jag köpa en massa musik på nätet. Jag ska beatporta till jag somnar. No limits. Det kommer i alla fall till användning.
På juldagen blir det tillbaka till Stockholm för min andra jultradition. Den första är julölen, så klart. På juldagen spelar Gud och Jesus på Esque. Adam och Joel alltså. Beyer och Mull. Ska bli fett med najs. Techno när den är som bäst. Har inte varit på klubb sedan Cox om jag minns rätt... En evighet.
Julen är över... Länge leve den rosa elefanten!
...om jag fick välja.
Julen har de senaste åren sjunkit i värd för mig. Av flera anledningar tror jag. Har tröttnat på det mesta av vad traditioner heter. Det enda som är värt något är en 3 (ev. 4, osäkert) år gammal tradion som jag och min namne skapat. Nämligen julölsprovningen på Akkurat.
I år blev vi sju personer totalt, och hade bokat bord för middag.
Maten överträffade nog mina förväntningar. Carpaccio (vad annars, om det bjuds på menyn?) till förrätt, och renmedaljon, kantarellsås och potatiskaka till huvudrätt. (Känns igen på något sätt.)
Är man bara modig nog och beställer sitt kött rött, på gränsen till blodigt, så blir det som i detta fall enastående. Inte lika gått som min egen uppsättning, men i ärlighetens namn har det nog mest att göra med själva potatiskakan, där västerbottenost i mängder, bacon och sedan vitlök gör sitt till onekligen.
Till detta dracks det, inte helt förvånande, öl...
Akkurat har ett av Sveriges bästa ölsortiment, med ett helt uppslag med bara en massa lagrade julöl. Allt ifrån förra året och bakåt.
Först ölen blev en favorit i repris. McEwans Christmas Ale från 1984. Jag säger det nu: Världens godaste öl en mörk decemberkväll...
Detta följdes upp med en Rombé Christmas Beer från 1992. Efter detta, Slottkällans Klosterjulöl från 2002. Och på detta St Feullien Cuvée de Noël från 1992 om jag minns rätt. Kan ha fel på årtalet. Avslutade med en Huyghe Delirium Christmas Ale.
Korta kommentarer:
Rombé: God, lite åt det syrliga hållet, men ändå söt och karamell precis som hela ensamblen.
Slottkällans: Nöt, knäck och framför allt en mogen smak av choklad utan överdrift nåt någondera hållet. Mycket god. Hittar du en, hör av dig till mig så köper jag den.
St Feullien Cuvée: Ganska typisk belgisk ale av julsort som är lagrad som denna. Dvs knäck med mera. Denna var dessutom lite grumlig med en del fällningar. När jag skulle visa dessa för R. genom att hålla upp glaset mot ljuset möts jag av ett spontant asgarv från andra sidan bordet. Där sitter J. Det var nog jästfällningsrekord i hans ögon... :) Själv har jag ju gudbevars druckit Sam Adams Trippelbock både en, två och tre gånger i mitt liv. Så det har var ju inget i sammanhanget... :) För övrigt nytt rekord, prismässigt. 255kr för 33cl.
Avslutningen höll på att sluta riktigt roligt... Hade gått över till att beställa på artikelnummer istället för namn, eftersom det verkade vara det enda servitrisen _egentligen_ var intresserad av. Hittade nummer 2144 i menyn. Efter ett tag kommer hon tillbaka med en bautaflaska som hon ställer på bordet och frågar: Ska du ha den här? (typ). Vi brister alla ut i skratt, eftersom vi tidigare diskuterat de jättebuteljer som finns till försäljning... 15 liter (!!!!) för 5600kr t.ex. Det visade sig att vi hittat ett fel i menyn. Flaskan jag till slut fick upp, var märkt 2411.
Den var från förra året, och hade en skön julelefant på etiketten! Glaset, som troligen var typ oanvänt eller nåt, likaså. Renen Rudolf var helt enkelt ersatt med elefantens Pinky (jag tror iaf han hette så...)
En mycket trevlig kväll som får markera höjdpunkten på min jul. (Sorry morsan, men en kväll på Akkurat med finölskompisar i juletid slår en julafton i Västerås. Särskilt utan Max...)
Här är kvällens erövringar i bild:
Julen har de senaste åren sjunkit i värd för mig. Av flera anledningar tror jag. Har tröttnat på det mesta av vad traditioner heter. Det enda som är värt något är en 3 (ev. 4, osäkert) år gammal tradion som jag och min namne skapat. Nämligen julölsprovningen på Akkurat.
I år blev vi sju personer totalt, och hade bokat bord för middag.
Maten överträffade nog mina förväntningar. Carpaccio (vad annars, om det bjuds på menyn?) till förrätt, och renmedaljon, kantarellsås och potatiskaka till huvudrätt. (Känns igen på något sätt.)
Är man bara modig nog och beställer sitt kött rött, på gränsen till blodigt, så blir det som i detta fall enastående. Inte lika gått som min egen uppsättning, men i ärlighetens namn har det nog mest att göra med själva potatiskakan, där västerbottenost i mängder, bacon och sedan vitlök gör sitt till onekligen.
Till detta dracks det, inte helt förvånande, öl...
Akkurat har ett av Sveriges bästa ölsortiment, med ett helt uppslag med bara en massa lagrade julöl. Allt ifrån förra året och bakåt.
Först ölen blev en favorit i repris. McEwans Christmas Ale från 1984. Jag säger det nu: Världens godaste öl en mörk decemberkväll...
Detta följdes upp med en Rombé Christmas Beer från 1992. Efter detta, Slottkällans Klosterjulöl från 2002. Och på detta St Feullien Cuvée de Noël från 1992 om jag minns rätt. Kan ha fel på årtalet. Avslutade med en Huyghe Delirium Christmas Ale.
Korta kommentarer:
Rombé: God, lite åt det syrliga hållet, men ändå söt och karamell precis som hela ensamblen.
Slottkällans: Nöt, knäck och framför allt en mogen smak av choklad utan överdrift nåt någondera hållet. Mycket god. Hittar du en, hör av dig till mig så köper jag den.
St Feullien Cuvée: Ganska typisk belgisk ale av julsort som är lagrad som denna. Dvs knäck med mera. Denna var dessutom lite grumlig med en del fällningar. När jag skulle visa dessa för R. genom att hålla upp glaset mot ljuset möts jag av ett spontant asgarv från andra sidan bordet. Där sitter J. Det var nog jästfällningsrekord i hans ögon... :) Själv har jag ju gudbevars druckit Sam Adams Trippelbock både en, två och tre gånger i mitt liv. Så det har var ju inget i sammanhanget... :) För övrigt nytt rekord, prismässigt. 255kr för 33cl.
Avslutningen höll på att sluta riktigt roligt... Hade gått över till att beställa på artikelnummer istället för namn, eftersom det verkade vara det enda servitrisen _egentligen_ var intresserad av. Hittade nummer 2144 i menyn. Efter ett tag kommer hon tillbaka med en bautaflaska som hon ställer på bordet och frågar: Ska du ha den här? (typ). Vi brister alla ut i skratt, eftersom vi tidigare diskuterat de jättebuteljer som finns till försäljning... 15 liter (!!!!) för 5600kr t.ex. Det visade sig att vi hittat ett fel i menyn. Flaskan jag till slut fick upp, var märkt 2411.
Den var från förra året, och hade en skön julelefant på etiketten! Glaset, som troligen var typ oanvänt eller nåt, likaså. Renen Rudolf var helt enkelt ersatt med elefantens Pinky (jag tror iaf han hette så...)
En mycket trevlig kväll som får markera höjdpunkten på min jul. (Sorry morsan, men en kväll på Akkurat med finölskompisar i juletid slår en julafton i Västerås. Särskilt utan Max...)
Här är kvällens erövringar i bild:
McEwans Christmas Ale, 1984
Rombé Christmas Beer
Slottkällans Klosterjul
St Feullien Cuvée de Noël
Jästfällning i St Feullien
Den rosa elefanten. Öl för riktiga män... (Delirium Noël)
Dubbel besvikelse
Är uppe i Arvidsjaur. Tre dagar med kurs. Här är det riktig vinter. Eller det var i alla fall... Snö och minusgrader. Tills idag. Nu är det tööööö....
Bor på ett av ortens få hotell. Det största. "Lappis". Det kryllar med italienare, tyskar, fransmän, engelsmän, göteborgare och trollhättingar. Det testas bilar här....
Idag tänkte jag att jag skulle ta och träna lite. Hotellet skriver på sin hemsida att de har gym och trådlöst internet. Det sistnämda visade sig att det sistnämda bara gäller i lobbyn. Så det är där jag sitter om kvällarna, och chattar, läser, surfar, mailar, och nu bloggar. Lite kasst egentligen.
Gymmet hade jag inga som helst förväntningar på. Jag vet hur hotellgym kan vara. Men det här var banne mig sämre än sämst. Mest en massa trasiga maskiner. Maskiner utformade utan att ha provats ut. Inget löpband. Och inga instruktioner till de skumma multimaskiner som fanns, och som inte var så trasiga att de inte gick att röra på.... Ska man ha ett gym kan man väl åtminstone se till att rep och vajrar är hel i alla fall. Så dyrt kan det inte vara. Argumentet är säkert att det ändå inte är någon som använder det. Men då kan man ju fråga sig hur det gått sönder. Och dessutom är det ju lite hönan och ägget. Men i det fallet är det ju ganska klart. Prylarna måste vara hela för att folk ska använda dem. Ett riktigt bra gym skulle man till och med kunna tänka sig att betala en slant för att använda. Och troligen skulle arbetsgivare gladeligen göra det åt sina anställda också. Om de får det vet jag inte...
Det blev lite improviserat. Uppvärmning på cykel och så lite skivstång (nej den var nästan det enda som inte var trasigt...) och lite underamsträning. Lite situps (först på en bänk för ända målet som var oduglig och sedan utan utrustning...)
Efter träning och dusch begav jag mig till restaurangen för att äta middag. På menyn hittade jag något som liknar min paradgren. Reninnanlår, svampsås och västerbottenpotatiskaka. 225 pistoler. Kunde snabbt konstatera att jag utklassar dem med hästlängder... Visst, jag kör med renfilé. Men det var så mycket annat som saknades också. Servicen var ganska kass den med...
För några veckor sedan lade jag ut en bild på en liten kub, som jag ville att ni läsare skulle gissa på vad det var. Få gjorde det dock. Lite trist.
Här kommer iaf facit:
Japan hade OS 1964 i Tokyo. Sedan dess har man haft en helgdag mitt på hösten för sport och idrott. Vi fick kuben som present av en japansk leverantör.
Öppnar man kuben kan man, något road, veckla ut inte mindre än... en t-shirt!!!
Kul måste jag säga. De känns lite annorlunda mot kroppen, men är ändå skön på något sätt. Och efter första tvätten lär den väl bli som vilken annan T-shirt som helst.
Bor på ett av ortens få hotell. Det största. "Lappis". Det kryllar med italienare, tyskar, fransmän, engelsmän, göteborgare och trollhättingar. Det testas bilar här....
Idag tänkte jag att jag skulle ta och träna lite. Hotellet skriver på sin hemsida att de har gym och trådlöst internet. Det sistnämda visade sig att det sistnämda bara gäller i lobbyn. Så det är där jag sitter om kvällarna, och chattar, läser, surfar, mailar, och nu bloggar. Lite kasst egentligen.
Gymmet hade jag inga som helst förväntningar på. Jag vet hur hotellgym kan vara. Men det här var banne mig sämre än sämst. Mest en massa trasiga maskiner. Maskiner utformade utan att ha provats ut. Inget löpband. Och inga instruktioner till de skumma multimaskiner som fanns, och som inte var så trasiga att de inte gick att röra på.... Ska man ha ett gym kan man väl åtminstone se till att rep och vajrar är hel i alla fall. Så dyrt kan det inte vara. Argumentet är säkert att det ändå inte är någon som använder det. Men då kan man ju fråga sig hur det gått sönder. Och dessutom är det ju lite hönan och ägget. Men i det fallet är det ju ganska klart. Prylarna måste vara hela för att folk ska använda dem. Ett riktigt bra gym skulle man till och med kunna tänka sig att betala en slant för att använda. Och troligen skulle arbetsgivare gladeligen göra det åt sina anställda också. Om de får det vet jag inte...
Det blev lite improviserat. Uppvärmning på cykel och så lite skivstång (nej den var nästan det enda som inte var trasigt...) och lite underamsträning. Lite situps (först på en bänk för ända målet som var oduglig och sedan utan utrustning...)
Efter träning och dusch begav jag mig till restaurangen för att äta middag. På menyn hittade jag något som liknar min paradgren. Reninnanlår, svampsås och västerbottenpotatiskaka. 225 pistoler. Kunde snabbt konstatera att jag utklassar dem med hästlängder... Visst, jag kör med renfilé. Men det var så mycket annat som saknades också. Servicen var ganska kass den med...
För några veckor sedan lade jag ut en bild på en liten kub, som jag ville att ni läsare skulle gissa på vad det var. Få gjorde det dock. Lite trist.
Här kommer iaf facit:
Japan hade OS 1964 i Tokyo. Sedan dess har man haft en helgdag mitt på hösten för sport och idrott. Vi fick kuben som present av en japansk leverantör.
Öppnar man kuben kan man, något road, veckla ut inte mindre än... en t-shirt!!!
Kul måste jag säga. De känns lite annorlunda mot kroppen, men är ändå skön på något sätt. Och efter första tvätten lär den väl bli som vilken annan T-shirt som helst.
Halv utandning...
Har varit lite frånvarande i detta forum några veckor nu. Anledning: Mycket på jobbet, och ett stort projekt på fritiden.
Förra helgen var det bygghelg i Gryttjom igen. Målade oräkneliga meter med väggpanel med falu rödfärg. Var dock tvungen att åka hem på kvällen, för att delta på ett visionsmöte med klubben där klubbens framtid diskuterades. Det ska bli spännande att se hur panelen ser ut när den är uppsatt.
Visionsmötet var kul och intressant det med. Många idéer och problem stöttes och blöttes. Vi får väl se vad det mynnar ut i.
Det "stora projektet" jag nämnde är ÅrsFesten med stort F. En tradition i Stockholms Fallskärmsklubb som arrangeras av ett antal utpekade elever från det gångna året. Totalt har vi varit 12 personer som varit mer eller mindre aktiva. Jag hör till de mer aktiva. Festen bör ha ett tema, och efter lite brainstorming kring olika tema och deras för- och nackdelar blev det till slut "112" eftersom datumet för festen är 1/12. Först tänkte vi på sjukhustema. Sedan vidagdes det till "blåljus". Och tillslut 112. Ett val som visade sig röra upp en del känslor hos enstaka.
Kvällens innehåll planerades med ett möte och en massa mailväxling. Ett kommunikationssätt som inte är helt effektivt, men samtidigt nödvändigt när inte alla kommittémedlemmar bor i samma stad ens. Det diskuterades live-band, DJ-musik och ståuppkomik. Till slut blev det DJ-musik och ståuppare. Och det var ingen mindre än Janne Westerlund. Professionell på området.
Förberedelserna var många. Allt ifrån att göra små lappar till bordsplacering, ordna med ljus, fixa ljus för dansgolv, ljus för presentationer och prisutdelningar osv. Sista veckan blev det extremt mycket planerande. Vi hade dessutom en fin hemsida som en tjej i kommittén designat. Den skulle mot slutet uppdateras med alla anmälda, på daglig basis. Gärna flera gånger per dag.
Till på köpet fick en av konferenciererna förhinder att vara med på festen, vilket gjorde läget lite annorlunda. Något vi visste tre timmar före start...
Gästerna anlände mellan 19 och 20. De flesta utklädda enligt temat, i olika utrstäckning. Alltifrån trafikoffer, poliser, sjuksköterskor, kirurger (mig inräknat), brandmän, olyckor (utklädd till "Olyckan" med ett bl.a ett cykelhjul över bålen) till en enkel skylt på bröst och rygg där det står "Vadå 112? Man ringer ju 90.000". Generationstillhörigheten där förstår ni... :-)
Det var välkomstdrink som serverades i sprutor. Det gjorde alkotest. Det fotograferades mot typisk polisstationsbakgrund.
Sen började showen med att konferencieren entrade i ett litet minidrama. Mat hämtades i buffén (något som tog en halv evighet för övrigt, vi pratar 120 pers i en enda kö...).
Sen ville styrelsen ha ordet och dela ut lite utmärkelser. Först upp var ingen mindre än jag! För stor insats som Gryttjoms MacGyver belönades jag med ett diplom, och en fri hoppdag nästa år.
Sen var det dags för kvällens hemliga gäst (om jag minns ordningen rätt), efter ett lite omlagt program. Janne gjorde entré och körde ståupp. Riktigt roligt. Han avslutade med "live-karaoke" där ett antal, av oss i kommittén utvalda, personer fick tävla mot varandra i improviserad sång där mikrofonen flyttades emallan dem, och samma låt inte fick sjungas flera gånger, och man fick inte tveka och sjunka okända saker... Hur kul som helst!
Roliga blev dock avslutningen. I klubben finns numera två döva killar. De hade dövtolkar med sig under kvällen, varav en ställde sig bredvid under ståuppen och gjorde sitt jobb. Detta spann Janne vidare friskt på och undrade om hon körde en egen show. Hur visste han att hon inte sa nåt helt annat? Hon kanske dissade honom? Han frågade vad "DU" tycker om en viss sak. Tolken var hur proffsig som helst och svarade inte, utan översatte bara rakt av. Även Janne själv tyckte att detta var en riktig höjdpunkt. Något han inte varit med om tidigare. Och publiken fick sig ett gott skratt i en dryg halvtimme. Detta var nog punkten som utmärkte festen starkast. Det nyaste och proffsigaste inslaget. (Vi i kommittén är ju elever och har således inte varit med på tidigare årsfester, men har ändå hört lite och sett lite bilder.)
Sen var det dags för prisutdelning. Det delades ut pris för:
- Årets pyroman (som fick en DVD med pyromanporr)
- Årets fullaste ankomst
- Kvällens fullaste ankomst (Därav alkotesten vid entrén. Vinnaren hade för övrigt sönder apparaten...)
- Årets högsta flare (landningsbromsning är närmaste ordet jag kommer på)
- Årets Down!-mail (Down! är en maillista)
- Årets par
- Årets prestation (en VM-bronsmedaljör som vi är stolta att ha i klubben)
- Årets röv (en kille som satte sig på bastuaggregatet i somras, och som nu var på resa i Sydafrika. Men vi ringde upp och körde högtalartelefon med mic till PA-systemet.)
-
- Årets Down!-mail
- Årets Instruktör (en kategori som röstats fram av medlemmarna vid anmälan till festen. Mycket seriösare än övriga priser)
- Årets Elev (även det framröstat av deltagarna. Vinnare blev en av de döva killarna.)
- Kvällens Utklädnad
Sen hade mina kommittékollegor fört mig bakom ljuset, och presenterade ytterligare ett pris. Årets Handyman! Vinnare? MacGyver!
Smickrande. Roligt. J-vligt roligt till och med. Kul att det man gör uppskattas. Och som jag sa i mitt "tacktal" så har jag inga planer på att sluta pula, utan hoppas att fler vill hjäpa till att förbättra vårt Gryttjom på detaljnivå.
Sen var det pary natten lång. Två killar DJ:ade och spelade pop, soul och funk till 2-tiden. Själv höll jag mig nykter för att hjälpa till i dörren med eftersläppet, samt hålla koll på teknik. En ljuseffekt på 15kg åkte i backen (men höll!!!), en väggkontakt slets loss då någon snubblat på strömkabeln som var fasttejpad, men vars tejp börjat ge med sig pga fukt (läs: drinkar, öl och regn)). Delar av presentationsutrustningen skulle demonteras osv.
Sen vid 2-tiden fick jag spela en timme. Det var kul! Och precis som innan var det folk som kom fram och tyckte att något annat skulle spelas. Några kom fram och uppmuntrade till mer! Att tillgodose allas smak vid varje givet tillfälle är omöjligt med en så brokig skara människor som vår klubb.
Sen spelades det lite mer soulmusik. Mer av den softa sorten. Och musiken tystande stras före fyra. Men att utrymma lokalen tog sedan ytterligare 45 minuter typ. Hemma var vi inte förrän vid 5-tiden på morgonen. Trötta men nöjda! Även om inte allt gick som planerat så blev summan ändå en väldigt lyckad fest! Bilder jag tittat på idag väcker många glada minnen!
Sov kasst inatt. Fyra timmar innan jag började sova oroligt pga att jag tänkte på allt efterarbete. Så det var med lite huvudvärk vi sedan åkte tillbaka till lokalen för att plocka ihop våra saker. Som tur är slapp vi grovarbetet med att städa. Det luktade inte hallon så att säga, och det var inte utan att en viss bakfyllekänsla infann sig, trots att jag inte druckit dagen innan...
Nu är jag lagom mosig och ska gå och lägga mig.
Nu väntar en till jobbvecka. Drygt tre dagar i Lappland... Jobbschemat är för övrigt i praktiken fullbokat fram till jul. Då kan jag äntligen göra en hel utandning. Längtar redan!
Som tur är finns en riktig ljuspunkt på vägen. Årets julölsprovning på Akkurat med J & Co.
Förra helgen var det bygghelg i Gryttjom igen. Målade oräkneliga meter med väggpanel med falu rödfärg. Var dock tvungen att åka hem på kvällen, för att delta på ett visionsmöte med klubben där klubbens framtid diskuterades. Det ska bli spännande att se hur panelen ser ut när den är uppsatt.
Visionsmötet var kul och intressant det med. Många idéer och problem stöttes och blöttes. Vi får väl se vad det mynnar ut i.
Det "stora projektet" jag nämnde är ÅrsFesten med stort F. En tradition i Stockholms Fallskärmsklubb som arrangeras av ett antal utpekade elever från det gångna året. Totalt har vi varit 12 personer som varit mer eller mindre aktiva. Jag hör till de mer aktiva. Festen bör ha ett tema, och efter lite brainstorming kring olika tema och deras för- och nackdelar blev det till slut "112" eftersom datumet för festen är 1/12. Först tänkte vi på sjukhustema. Sedan vidagdes det till "blåljus". Och tillslut 112. Ett val som visade sig röra upp en del känslor hos enstaka.
Kvällens innehåll planerades med ett möte och en massa mailväxling. Ett kommunikationssätt som inte är helt effektivt, men samtidigt nödvändigt när inte alla kommittémedlemmar bor i samma stad ens. Det diskuterades live-band, DJ-musik och ståuppkomik. Till slut blev det DJ-musik och ståuppare. Och det var ingen mindre än Janne Westerlund. Professionell på området.
Förberedelserna var många. Allt ifrån att göra små lappar till bordsplacering, ordna med ljus, fixa ljus för dansgolv, ljus för presentationer och prisutdelningar osv. Sista veckan blev det extremt mycket planerande. Vi hade dessutom en fin hemsida som en tjej i kommittén designat. Den skulle mot slutet uppdateras med alla anmälda, på daglig basis. Gärna flera gånger per dag.
Till på köpet fick en av konferenciererna förhinder att vara med på festen, vilket gjorde läget lite annorlunda. Något vi visste tre timmar före start...
Gästerna anlände mellan 19 och 20. De flesta utklädda enligt temat, i olika utrstäckning. Alltifrån trafikoffer, poliser, sjuksköterskor, kirurger (mig inräknat), brandmän, olyckor (utklädd till "Olyckan" med ett bl.a ett cykelhjul över bålen) till en enkel skylt på bröst och rygg där det står "Vadå 112? Man ringer ju 90.000". Generationstillhörigheten där förstår ni... :-)
Det var välkomstdrink som serverades i sprutor. Det gjorde alkotest. Det fotograferades mot typisk polisstationsbakgrund.
Sen började showen med att konferencieren entrade i ett litet minidrama. Mat hämtades i buffén (något som tog en halv evighet för övrigt, vi pratar 120 pers i en enda kö...).
Sen ville styrelsen ha ordet och dela ut lite utmärkelser. Först upp var ingen mindre än jag! För stor insats som Gryttjoms MacGyver belönades jag med ett diplom, och en fri hoppdag nästa år.
Sen var det dags för kvällens hemliga gäst (om jag minns ordningen rätt), efter ett lite omlagt program. Janne gjorde entré och körde ståupp. Riktigt roligt. Han avslutade med "live-karaoke" där ett antal, av oss i kommittén utvalda, personer fick tävla mot varandra i improviserad sång där mikrofonen flyttades emallan dem, och samma låt inte fick sjungas flera gånger, och man fick inte tveka och sjunka okända saker... Hur kul som helst!
Roliga blev dock avslutningen. I klubben finns numera två döva killar. De hade dövtolkar med sig under kvällen, varav en ställde sig bredvid under ståuppen och gjorde sitt jobb. Detta spann Janne vidare friskt på och undrade om hon körde en egen show. Hur visste han att hon inte sa nåt helt annat? Hon kanske dissade honom? Han frågade vad "DU" tycker om en viss sak. Tolken var hur proffsig som helst och svarade inte, utan översatte bara rakt av. Även Janne själv tyckte att detta var en riktig höjdpunkt. Något han inte varit med om tidigare. Och publiken fick sig ett gott skratt i en dryg halvtimme. Detta var nog punkten som utmärkte festen starkast. Det nyaste och proffsigaste inslaget. (Vi i kommittén är ju elever och har således inte varit med på tidigare årsfester, men har ändå hört lite och sett lite bilder.)
Sen var det dags för prisutdelning. Det delades ut pris för:
- Årets pyroman (som fick en DVD med pyromanporr)
- Årets fullaste ankomst
- Kvällens fullaste ankomst (Därav alkotesten vid entrén. Vinnaren hade för övrigt sönder apparaten...)
- Årets högsta flare (landningsbromsning är närmaste ordet jag kommer på)
- Årets Down!-mail (Down! är en maillista)
- Årets par
- Årets prestation (en VM-bronsmedaljör som vi är stolta att ha i klubben)
- Årets röv (en kille som satte sig på bastuaggregatet i somras, och som nu var på resa i Sydafrika. Men vi ringde upp och körde högtalartelefon med mic till PA-systemet.)
-
- Årets Down!-mail
- Årets Instruktör (en kategori som röstats fram av medlemmarna vid anmälan till festen. Mycket seriösare än övriga priser)
- Årets Elev (även det framröstat av deltagarna. Vinnare blev en av de döva killarna.)
- Kvällens Utklädnad
Sen hade mina kommittékollegor fört mig bakom ljuset, och presenterade ytterligare ett pris. Årets Handyman! Vinnare? MacGyver!
Smickrande. Roligt. J-vligt roligt till och med. Kul att det man gör uppskattas. Och som jag sa i mitt "tacktal" så har jag inga planer på att sluta pula, utan hoppas att fler vill hjäpa till att förbättra vårt Gryttjom på detaljnivå.
Sen var det pary natten lång. Två killar DJ:ade och spelade pop, soul och funk till 2-tiden. Själv höll jag mig nykter för att hjälpa till i dörren med eftersläppet, samt hålla koll på teknik. En ljuseffekt på 15kg åkte i backen (men höll!!!), en väggkontakt slets loss då någon snubblat på strömkabeln som var fasttejpad, men vars tejp börjat ge med sig pga fukt (läs: drinkar, öl och regn)). Delar av presentationsutrustningen skulle demonteras osv.
Sen vid 2-tiden fick jag spela en timme. Det var kul! Och precis som innan var det folk som kom fram och tyckte att något annat skulle spelas. Några kom fram och uppmuntrade till mer! Att tillgodose allas smak vid varje givet tillfälle är omöjligt med en så brokig skara människor som vår klubb.
Sen spelades det lite mer soulmusik. Mer av den softa sorten. Och musiken tystande stras före fyra. Men att utrymma lokalen tog sedan ytterligare 45 minuter typ. Hemma var vi inte förrän vid 5-tiden på morgonen. Trötta men nöjda! Även om inte allt gick som planerat så blev summan ändå en väldigt lyckad fest! Bilder jag tittat på idag väcker många glada minnen!
Sov kasst inatt. Fyra timmar innan jag började sova oroligt pga att jag tänkte på allt efterarbete. Så det var med lite huvudvärk vi sedan åkte tillbaka till lokalen för att plocka ihop våra saker. Som tur är slapp vi grovarbetet med att städa. Det luktade inte hallon så att säga, och det var inte utan att en viss bakfyllekänsla infann sig, trots att jag inte druckit dagen innan...
Nu är jag lagom mosig och ska gå och lägga mig.
Nu väntar en till jobbvecka. Drygt tre dagar i Lappland... Jobbschemat är för övrigt i praktiken fullbokat fram till jul. Då kan jag äntligen göra en hel utandning. Längtar redan!
Som tur är finns en riktig ljuspunkt på vägen. Årets julölsprovning på Akkurat med J & Co.
