Halv utandning...

Har varit lite frånvarande i detta forum några veckor nu. Anledning: Mycket på jobbet, och ett stort projekt på fritiden.
Förra helgen var det bygghelg i Gryttjom igen. Målade oräkneliga meter med väggpanel med falu rödfärg. Var dock tvungen att åka hem på kvällen, för att delta på ett visionsmöte med klubben där klubbens framtid diskuterades. Det ska bli spännande att se hur panelen ser ut när den är uppsatt.
Visionsmötet var kul och intressant det med. Många idéer och problem stöttes och blöttes. Vi får väl se vad det mynnar ut i.

Det "stora projektet" jag nämnde är ÅrsFesten med stort F. En tradition i Stockholms Fallskärmsklubb som arrangeras av ett antal utpekade elever från det gångna året. Totalt har vi varit 12 personer som varit mer eller mindre aktiva. Jag hör till de mer aktiva. Festen bör ha ett tema, och efter lite brainstorming kring olika tema och deras för- och nackdelar blev det till slut "112" eftersom datumet för festen är 1/12. Först tänkte vi på sjukhustema. Sedan vidagdes det till "blåljus". Och tillslut 112. Ett val som visade sig röra upp en del känslor hos enstaka.
Kvällens innehåll planerades med ett möte och en massa mailväxling. Ett kommunikationssätt som inte är helt effektivt, men samtidigt nödvändigt när inte alla kommittémedlemmar bor i samma stad ens. Det diskuterades live-band, DJ-musik och ståuppkomik. Till slut blev det DJ-musik och ståuppare. Och det var ingen mindre än Janne Westerlund. Professionell på området.

Förberedelserna var många. Allt ifrån att göra små lappar till bordsplacering, ordna med ljus, fixa ljus för dansgolv, ljus för presentationer och prisutdelningar osv. Sista veckan blev det extremt mycket planerande. Vi hade dessutom en fin hemsida som en tjej i kommittén designat. Den skulle mot slutet uppdateras med alla anmälda, på daglig basis. Gärna flera gånger per dag.
Till på köpet fick en av konferenciererna förhinder att vara med på festen, vilket gjorde läget lite annorlunda. Något vi visste tre timmar före start...

Gästerna anlände mellan 19 och 20. De flesta utklädda enligt temat, i olika utrstäckning. Alltifrån trafikoffer, poliser, sjuksköterskor, kirurger (mig inräknat), brandmän, olyckor (utklädd till "Olyckan" med ett bl.a ett cykelhjul över bålen) till en enkel skylt på bröst och rygg där det står "Vadå 112? Man ringer ju 90.000". Generationstillhörigheten där förstår ni... :-)
Det var välkomstdrink som serverades i sprutor. Det gjorde alkotest. Det fotograferades mot typisk polisstationsbakgrund.
Sen började showen med att konferencieren entrade i ett litet minidrama. Mat hämtades i buffén (något som tog en halv evighet för övrigt, vi pratar 120 pers i en enda kö...).
Sen ville styrelsen ha ordet och dela ut lite utmärkelser. Först upp var ingen mindre än jag! För stor insats som Gryttjoms MacGyver belönades jag med ett diplom, och en fri hoppdag nästa år.
Sen var det dags för kvällens hemliga gäst (om jag minns ordningen rätt), efter ett lite omlagt program. Janne gjorde entré och körde ståupp. Riktigt roligt. Han avslutade med "live-karaoke" där ett antal, av oss i kommittén utvalda, personer fick tävla mot varandra i improviserad sång där mikrofonen flyttades emallan dem, och samma låt inte fick sjungas flera gånger, och man fick inte tveka och sjunka okända saker... Hur kul som helst!
Roliga blev dock avslutningen. I klubben finns numera två döva killar. De hade dövtolkar med sig under kvällen, varav en ställde sig bredvid under ståuppen och gjorde sitt jobb. Detta spann Janne vidare friskt på och undrade om hon körde en egen show. Hur visste han att hon inte sa nåt helt annat? Hon kanske dissade honom? Han frågade vad "DU" tycker om en viss sak. Tolken var hur proffsig som helst och svarade inte, utan översatte bara rakt av. Även Janne själv tyckte att detta var en riktig höjdpunkt. Något han inte varit med om tidigare. Och publiken fick sig ett gott skratt i en dryg halvtimme. Detta var nog punkten som utmärkte festen starkast. Det nyaste och proffsigaste inslaget. (Vi i kommittén är ju elever och har således inte varit med på tidigare årsfester, men har ändå hört lite och sett lite bilder.)
Sen var det dags för prisutdelning. Det delades ut pris för:

- Årets pyroman (som fick en DVD med pyromanporr)
- Årets fullaste ankomst
- Kvällens fullaste ankomst (Därav alkotesten vid entrén. Vinnaren hade för övrigt sönder apparaten...)
- Årets högsta flare (landningsbromsning är närmaste ordet jag kommer på)
- Årets Down!-mail (Down! är en maillista)
- Årets par
- Årets prestation (en VM-bronsmedaljör som vi är stolta att ha i klubben)
- Årets röv (en kille som satte sig på bastuaggregatet i somras, och som nu var på resa i Sydafrika. Men vi ringde upp och körde högtalartelefon med mic till PA-systemet.)
-
- Årets Down!-mail
- Årets Instruktör (en kategori som röstats fram av medlemmarna vid anmälan till festen. Mycket seriösare än övriga priser)
- Årets Elev (även det framröstat av deltagarna. Vinnare blev en av de döva killarna.)
- Kvällens Utklädnad

Sen hade mina kommittékollegor fört mig bakom ljuset, och presenterade ytterligare ett pris. Årets Handyman! Vinnare? MacGyver!
Smickrande. Roligt. J-vligt roligt till och med. Kul att det man gör uppskattas. Och som jag sa i mitt "tacktal" så har jag inga planer på att sluta pula, utan hoppas att fler vill hjäpa till att förbättra vårt Gryttjom på detaljnivå.

Sen var det pary natten lång. Två killar DJ:ade och spelade pop, soul och funk till 2-tiden. Själv höll jag mig nykter för att hjälpa till i dörren med eftersläppet, samt hålla koll på teknik. En ljuseffekt på 15kg åkte i backen (men höll!!!), en väggkontakt slets loss då någon snubblat på strömkabeln som var fasttejpad, men vars tejp börjat ge med sig pga fukt (läs: drinkar, öl och regn)). Delar av presentationsutrustningen skulle demonteras osv.
Sen vid 2-tiden fick jag spela en timme. Det var kul! Och precis som innan var det folk som kom fram och tyckte att något annat skulle spelas. Några kom fram och uppmuntrade till mer! Att tillgodose allas smak vid varje givet tillfälle är omöjligt med en så brokig skara människor som vår klubb.
Sen spelades det lite mer soulmusik. Mer av den softa sorten. Och musiken tystande stras före fyra. Men att utrymma lokalen tog sedan ytterligare 45 minuter typ. Hemma var vi inte förrän vid 5-tiden på morgonen. Trötta men nöjda! Även om inte allt gick som planerat så blev summan ändå en väldigt lyckad fest! Bilder jag tittat på idag väcker många glada minnen!

Sov kasst inatt. Fyra timmar innan jag började sova oroligt pga att jag tänkte på allt efterarbete. Så det var med lite huvudvärk vi sedan åkte tillbaka till lokalen för att plocka ihop våra saker. Som tur är slapp vi grovarbetet med att städa. Det luktade inte hallon så att säga, och det var inte utan att en viss bakfyllekänsla infann sig, trots att jag inte druckit dagen innan...

Nu är jag lagom mosig och ska gå och lägga mig.
Nu väntar en till jobbvecka. Drygt tre dagar i Lappland... Jobbschemat är för övrigt i praktiken fullbokat fram till jul. Då kan jag äntligen göra en hel utandning. Längtar redan!
Som tur är finns en riktig ljuspunkt på vägen. Årets julölsprovning på Akkurat med J & Co.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0