Catch up! Ketchup!

Upptäckte just att det nästan en vecka sedan sist jag skrev. Så jag tänkte komma i kapp lite.
Bloggandet tenderar att komma ganska klumpvis. Ketchupeffekt? :-)

I fredags blev det löpning igen. Denna gång i sällskap av både P. och J. Det blev en mil till kungen.
Gick hyffsat, men inte jättebra. Det följdes av bastubad i bostadsrättsföreningen. Ganska trevligt att ha tillgång till sådan får man säga. Tur att det finns två i föreningen, eftersom den första verkade ha en defekt termostat.
Sen blev det middag med stor köttbit, klyftpotatis, bearnaise flankerat av ett gott rött vin som P. hade med sig, med toner av körsbär. Min första tanke gick till Dr Pepper, pinsamt nog.... :-)

Sen blev det lördag. Den stora dagen. Stor på två sätt.
P och jag ägnade ett par timmar åt att sätta upp garderobsdörrar. ÄNTLIGEN är de på plats! Tack P!
Har inte hunnit insupa känslan riktigt, men ska göra det.
Sen bar det av till O'Learys för att kolla på FA-cupfinalen.

Sen var det kryssning! Silja Festival. Mondaybar. Det var vad som såg ut att bli en av de bästa kryssningarna hittills. I efterhand är jag tveksam. Men det var ändå bra, och värt både tid och pengar.
Tyvärr var man aningens för trött för att kunna njuta tillräckligt.
Bäst på kryssen var John Dahlbäck. En svensk 21-åring (nätt och jämt åldern inne för kryssningen!) som spelat som DJ flera år. En supertalang som även producerar en hel del musik under olika namn och pseudonym. (En vanlig företeelse i delar av EDM-branschen)
Han spelade minimalistisk techno med electrobreaks (om jag får sätta ord på det själv, sånt där är ju alltid svårt...) vilket var kul. Lite mer vågat, lite mer oväntat och kreativt än vad som kanske är typiskt inom EDM.
Han hade en skön och avslappnad attityd när han spelade. Tyvärr hängde sig några lättklädda groupies av exhibitionistisk riktigtning fast vid skivspelarbordet vilket säkert störde honom en del. Ibland undrade man vem som valde musiken. Han skulle ha haft lite bättre integritet och sagt ifrån. Men så är han bara 21 år...

Många andra var bra också. Miss Dilemma var en annan av höjdpunkterna dag 2. Techno. Grym utstrålning!

De stora dragplåstrena som Ferry Corsten och Scot Project gjorde också sitt jobb. Men de har jag hört förut, så wowkänslan var inte den samma. Men det var grymt när solskydden drogs upp tidig morgon, och morgonsolen strilade ner på dansgolvet när Corsten spelade som bäst.
Samma känsla fick vi igen 12 timmar senare när Scot Project spelade för vad som måste vara en av planetens bästa dansgolvspublik, trots att båten då åkte åt andra hållet! Lite coolt när man tänker på det.
Stämningen var på topp, och båda våningarna i "Dancing Palace" (ja, det heter så på en vanlig finlandsfärja) var knökfulla.

Väl hemma var det bara att gå och lägga sig. Upp kvart i fem på morgonen för att flyga till Skåne. Därifrån kom jag hem för tre timmar sedan... Nu är det dags att sova!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0