Vårt komiska grannland
Nu sitter jag på Gardemoen. Flygplats för Norges huvudstad. Norge, landet där "flott" är något positivt.
Det är mycket som är likt Sverige. Men en del som är olikt.
En sak som jag noterat som vi i Sverige borde ta efter är betalterminaler på resturanger. På alla (nästan iaf) resturanger får du fram en liten kortterminal på bordet när du betalar med kort. En batteridriven sak som är lika stor som vanliga terminaler som man har vid kassan på Pressbyrån.
Poängen är att misstankar om kortkopiering och dylikt i stort sett är obefogade. Ett tips i dessa Rån-Sveriges tider. Man vill ju få folk att använda kort mer uppenbarligen.
Det gjorde jag nyss, när jag köpte internetaccess för att bland annat kunna skriva dagens inlägg. 59 NOK för en timmes uppkoppling.
Värt det? Det kan diskuteras. Beror ju på vad jag får gjort. Föga vinstintresse i att skriva blogg...
Men har jag viktig mail att kolla, och affärskontakter att upprätthålla, då är det ganska lätt att motivera tycker jag. Men för många tar det nog emot att betala med kort. Därför håller jag på att ta fram en lösning i jobbet för betalning via SMS. Folk känner sig tryggare med det. SMS är nog att betrakta som folkligare än kreditkort.
Igår var jag och åt sushi på resturang för första gången (!!!). Hur kan jag ha väntat så länge? Jag har ätit sushi tidigare, men då har det varit drinktilltugg på en lite större middag i San Francisco. (Jag åt mycket redan då.)
Sedan har det bara inte blivit av i Svedala. Gott var det i alla fall.
Idag kostade jag på mig att äta på restaurang på flygplatsen. Nånting måste man äta. Och det övriga utbudet (sandwhich för 70kr (norska!) eller en liten bit lasagne (microvärmd) för 129kr kändes överprisat. Då kan man lika gärna äta ett delikat mål på Kon Tiki. 198 norska. Men gott var det.
Det blev pasta (vad annars?) med svärdfisk och en öl.
Flott!
Det är mycket som är likt Sverige. Men en del som är olikt.
En sak som jag noterat som vi i Sverige borde ta efter är betalterminaler på resturanger. På alla (nästan iaf) resturanger får du fram en liten kortterminal på bordet när du betalar med kort. En batteridriven sak som är lika stor som vanliga terminaler som man har vid kassan på Pressbyrån.
Poängen är att misstankar om kortkopiering och dylikt i stort sett är obefogade. Ett tips i dessa Rån-Sveriges tider. Man vill ju få folk att använda kort mer uppenbarligen.
Det gjorde jag nyss, när jag köpte internetaccess för att bland annat kunna skriva dagens inlägg. 59 NOK för en timmes uppkoppling.
Värt det? Det kan diskuteras. Beror ju på vad jag får gjort. Föga vinstintresse i att skriva blogg...
Men har jag viktig mail att kolla, och affärskontakter att upprätthålla, då är det ganska lätt att motivera tycker jag. Men för många tar det nog emot att betala med kort. Därför håller jag på att ta fram en lösning i jobbet för betalning via SMS. Folk känner sig tryggare med det. SMS är nog att betrakta som folkligare än kreditkort.
Igår var jag och åt sushi på resturang för första gången (!!!). Hur kan jag ha väntat så länge? Jag har ätit sushi tidigare, men då har det varit drinktilltugg på en lite större middag i San Francisco. (Jag åt mycket redan då.)
Sedan har det bara inte blivit av i Svedala. Gott var det i alla fall.
Idag kostade jag på mig att äta på restaurang på flygplatsen. Nånting måste man äta. Och det övriga utbudet (sandwhich för 70kr (norska!) eller en liten bit lasagne (microvärmd) för 129kr kändes överprisat. Då kan man lika gärna äta ett delikat mål på Kon Tiki. 198 norska. Men gott var det.
Det blev pasta (vad annars?) med svärdfisk och en öl.
Flott!
Kommentarer
Trackback
